Läser i tidningen att det är brist på sjuksköterskor i Stockholm. Jag tänker: Äntligen!
Missförstå mig rätt. Jag är tacksam att det finns människor som är villiga att ta hand om mig när jag behöver det, men samtidigt är systemet felbyggt och endast när kvinnor vänder ryggen mot denna karriär får vi en förändring.
När jag för några år sedan kom i kontakt med en ung kvinna som läste till sjuksköterska ville jag ta tag i henne och ruska om henne. Hon gick ut gymnasiet med toppbetyg och kunde välja vad hon ville.
En snittlön för en sjuksköterska är 26 600 kr i månaden. Jämför man livslön så ligger medianen på drygt 13 miljoner. Detta kan jämföras med en civilingenjör som ligger på en median på mer än 20,5 miljoner, alltså mer än 50 procent högre än sjuksköterskan. Tittar man på spretet blir skillnaden ännu större, då det är mycket större lönespridning för ingenjören än för sjuksköterskan. Den högst betalada sjuksköterskan kan få ca 17 miljoner i livet, medan den lyckosamma ingenjören kan hamna upp i 28 miljoner.
Förutom just lönen finns det andra nackdelar med sjuksköterskeyrket. Med en sjuksköterska i familjen vet jag att semestern styrs av någon annan och att det inte sällan står en stol tom vid högtider som jul och nyår. Friheten är starkt begränsad för de flesta.
När jag pratar framtid med min dotter så brukar jag fråga vad som är viktigt. Hur ser hennes dröm om vuxenlivet ut?
Självklart ska hon arbeta med något hon tycker är kul. Men om hon tänker sig att hon vill ha barn, kanske ett hus och ha råd att åka på semester eller köpa en sommarstuga, bör hon välja ett jobb där det finns möjlighet till löneutveckling. Hon bör också vara medveten om att alla relationer inte håller, så vill hon vara säker på att bibehålla sin livsstil så bör hon inte vara allt för beroende av sin partners inkomst.
Sjuksköterskeyrket är inte det enda som bör bojkottas. Lärare och bibliotekarier är andra grupper med högskoleutbildning som tjänar löjligt lite, men så länge det finns intelligenta och välutbildade människor som ändå väljer denna väg får vi ingen bestående förändring.
Ibland måste systemet kollapsa för att byggas om på nytt. Kvinnor ska inte behöva subventionera systemet för att det ska bära.
Dagens låga löner är helt och hållet grundade på att kvinnorna som väljer dessa yrken drar hem en kompletterande lön till den ”riktige familjeförsörjaren.” När offentlig sektor byggdes upp hade vi till exempel sambeskattning. Så ser det inte ut längre. Alla måste kunna försörja sig och sin avkomma på sin inkomst. Allt annat är ovärdigt. Så låt marknadskrafterna råda och välj bort yrken där du inte värderas i nivå med din kompetens.