Oförmåga, okunskap och lathet – valberedningarna i ett nötskal

”Inget land i världen pratar så mycket om jämställdhet och gör så lite för att uppnå den som Sverige.”

Så inleder Rebecca Lucander, vd för Stiftelsen Allbright, förordet i deras senaste rapport ”Makten i Kulisserna – en granskning av svenska börsbolags valberedningar och deras arbete.”

Man kan ju inte annat än att hålla med.

Rapporten är en gedigen genomgång av börsens alla valberedningar och det finns ingen anledning för mig att rapa upp statistiken de kommit fram till.

Rebecca Lucanders dom är hård:

”Läget idag är ett resultat av okunskap, oförmåga och lathet”

Några graverande siffror är ändå värda att belysa för att förstå hur viktig den här rapporten är.

60 procent av börsens bolag saknar helt kvinnor i sina valberedningar.
90 procent av bolagen varken följer koden eller förklarar varför de inte gör det

Bolagskoden är den självreglerande överenskommelsen som näringslivet gjort för att slippa politisk inblandning. Ordet självreglering är som ett religiöst mantra.  Men frågan är vilken legitimitet bolagskoden har när 90 procent av bolagen ignorerar den utan någon som helst konsekvens.

Förutom intressant statistik så har innehåller rapporten också slutsatser baserat på intervjuer med ägarrepresentanter från institutionerna. Fyra primära skäl anges till att man står och stampar i frågan om andelen kvinnor i styrelserna.

  1. Kvinnor är svårare att hitta och de tackar oftare nej
  2. Huvudägaren vill bestämma och bromsa
  3. Styrelseordförande är gatekeeper i styrelsen
  4. Rekrytering sker genom befintliga nätverk

Punkt 1 kan ju bero på punkt 4, tänker jag. Att kvinnor är svårare att finna om man letar i befintliga nätverk är kanske inte så konstigt. Det är ganska imbecillt att tro att du får ett annat resultat imorgon om du idag gör likadant som du gjorde igår.

Jag skriver mer än gärna under på de sju actionpoints som Allbright avslutningsvis föreslår för att uppnå en förändring. Här är mina favoriter:

  1. Absoluta tal istället för procentsats.  Istället för att stirra sig blind på en procentsats så bör man fokusera på att i en styrelse med t ex nio ledamöter har minst fyra av ett kön. (Det är faktiskt precis så kvoteringslagen i Norge är formulerad.)
  2. Redovisa jämställdhetsnyckeltal i årsredovisningen. Här vill vi se löneskillnader, andelen kvinnor/män på chefspositioner, VAB-dagar, föräldraledighet mm.
  3. Krav på bättre förklaringar och konsekvenser om man avviker från bolagskoden.

Lämna en kommentar